lördag 13 juli 2013

Vad händer vid döden?



I Bibelboken Predikarens 9:e kapitel sägs det tydligt vad döden nu innebär för människor nu.

Den 5e versen i Predikaren kapitel 9 lyder såhär: "De levande vet nämligen att de skall dö, men de döda vet ingenting alls,  och de har inte längre någon lön, ty minnet av dem är glömt."

Versen säger att de levande "vet" att de ska dö. Men de döda "vet" ingenting. Det är alltså en kontrast som beskrivs. Man måste leva för att vet att man ska dö eller kan dö. De döda vet alltså ingenting alls. Kan man finnas utan att veta nåt? Eller kan man veta nåt utan att finnas? Det låter som svåra filosofiska frågeställningar. Men för att förenkla det hela. Innan man föddes visste man inte att man kunde dö, man visste ingenting. Så det Bibeln säger här är att man vid döden blev som innan man föddes. Alltså visste ingenting, för att man inte fanns, alltså inte existerade.

Om vi kollar på omgivande verser i kapitel 9 i Predikaren så stöds denna tanke att döden är ett tillstånd av att inte existera. Predikaren 9 och vers 6 säger: "Också deras kärlek och deras hat och deras svartsjuka har redan förgåtts, och aldrig någonsin mer har de del i det som görs under solen." 

Vers 6 säger här att de döda varken känner kärlek eller hat, för de känner ingenting alls. För man måste finnas för att känna, liksom för att veta, tänka och så vidare. Versen säger vidare att de inte är med vid nånting som sker bland de levande, dvs. "under solen", de döda kan alltså inte påverka de levande på något sätt som en del tror.

En till vers som beskriver mer om tillståndet döden är den 10:e versen i samma kapitel: "Allt som din hand finner att göra, gör det med den kraft du har, ty det finns ingen verksamhet eller planläggning eller kunskap eller vishet i Sheọl, den plats dit du går." 

Den här versen säger alltså att man ska använda livet till att göra saker, för sen i döden kan man inget göra. Det hebreiska ordet "Sheol" betyder Mänsklighetens gemensamma grav, och kallas på grekiska för "Hades".

Så de här tre verserna i Predikaren 9:5,6,10 lär alltså att vid döden är det som att man inte finns. Därför man kan inte tänka, känna eller göra nåt. Man kan inte påverka varken sig själv eller andra och man vet inget om nåt. 

Vi kan låta Predikaren 9:4 belysa lärdomen: "För den som tillhör de levandes skara finns det nämligen hopp, ty en levande hund har det bättre än ett dött lejon."



 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar