fredag 19 juli 2013

Romarna 8-11

Romarna 8-11


8:2-4  2 Andens lag, den ande som ger liv i gemenskap med Kristus Jesus, har ju gjort dig fri från syndens och dödens lag. 3 Ty det som lagen inte kunde göra, eftersom den var svag på grund av köttet, det kunde Gud göra: genom att sända sin egen Son i syndigt kötts likhet och för syndens skull domfällde han synden i köttet, 4 för att lagens rättfärdiga krav skulle uppfyllas i oss som inte vandrar i överensstämmelse med köttet, utan i överensstämmelse med anden.

Här visas tydligt att Jesus kom till jorden och uppfyllde alla krav i Mosaiska lagen utan att synda i något avseende, och genom att uppfylla lagen kunde han sen ersätta den med Kristendomen, där förlåtelse för synder ges utifrån någons tro på Jesu lösenoffer genom Guds oförtjänta omtanke.


8:35-39  35 Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Vedermöda eller trångmål eller förföljelse eller hunger eller nakenhet eller fara eller svärd? 36 Alldeles som det står skrivet: ”För din skull blir vi dödade hela dagen, vi har räknats som slaktfår.” 37 Nej, i allt detta avgår vi med fullständig seger genom honom som har älskat oss. 38 Ty jag är övertygad om att varken död eller liv eller änglar eller regeringar eller något som nu är eller något som skall komma eller krafter 39 eller höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek som är i Kristus Jesus, vår Herre.

Detta är en av mina favoritverser i Bibeln: att ingenting kan skilja den som uppriktigt försöker efterlikna Jesus och utövar tro på Jesu lösenoffer från Guds eller Jesu Kristi kärlek!!!


9:6-9  6 Det är emellertid inte så att Guds ord har slagit fel. Ty inte alla som härstammar från Israel är verkligen ”Israel”. 7 Inte heller är de alla barn därför att de är Abrahams avkomma, utan: ”Det som skall kallas ’din avkomma’ skall komma genom Isak.” 8 Det vill säga: inte barnen efter köttet är i verkligheten Guds barn, utan barnen till följd av löftet räknas som avkomman. 9 Löftesordet löd ju som följer: ”Vid denna tid skall jag komma, och Sara skall ha en son.”

Detta är intresant, att Paulus här kommer in på att precis som alla Abrahams avkomlingar inte är arvingar till ett löfte, utan bara den som kom genom Abrahams son Isak och inte genom Abrahams son Ismael - på samma sätt är inte alla israliter "israel", Paulus kommer här in på ett andligt israel där det handlar om "hjärtats omskärelse" istället för "fysiska omskärelse". Angående "löftet", så fick Abraham löftet om att alla nationer ska välsignas genom hans avkomma efter att han visat tro och blev förklarad rättfärdig, dvs. före omskärelsen. Så man kan säga att alla som efterliknar Abrahams tro, bli hans barn i det att de har tro lik Abrahams!


9:30-33  30 Vad skall vi då säga? Att folk av nationerna, fastän de inte jagade efter rättfärdighet, uppnådde rättfärdighet, den rättfärdighet som kommer av tro; 31 Israel däremot, som jagade efter en lag som ger rättfärdighet, nådde inte fram till den lagen. 32 Av vilken orsak? Därför att de inte jagade efter den genom tro utan såsom genom gärningar. De snavade på ”stenen att snava på”, 33 som det står skrivet: ”Se! Jag lägger i Sion en sten att snava på och en klippa till fall, men den som tror på den skall inte bli besviken.”

Här kommer samma tanke fram som i ovanstående kommentar, att Nationerna blev genom sin tro, barn till Abraham. Fast de inte sökte rättfärdighet som judarna gjorde genom lagen, så fick nationerna genom tro på Jesus bli räknade som "rättfärdiga". 

Den sten som nämns här är en profetia om att Messias, Jesus Kristus för judarna skulle bli en sten att snava på, det blev han ju då judarna fick honom dödade och vägrade erkänna Jesus som "Guds Smorde", Messias. Men däremot började istället för judar mycket "icke-judar", dvs. "nationerna" tro på Jesus och det kristna budskapet så att de uppnådde denna rättfärdighet.


10:2-4  2 Jag ger dem nämligen det vittnesbördet att de har nitälskan för Gud, men inte enligt exakt kunskap; 3 ty eftersom de inte känner rättfärdigheten från Gud utan söker befästa sin egen, har de inte underordnat sig rättfärdigheten från Gud. 4 Kristus är nämligen slutet på lagen, så att var och en som utövar tro kan vinna rättfärdighet.

Här tar Paulus upp att de Judar som fortsatte hålla fast vid Mosaiska lagen och inte godtog Jesus som Messias och därmed omfattade Kristendomen, hade en nitälskan för Gud i att följa lagen, men de saknade "exakt kunskap". Som Paulus skriver är Jesus som uppfyllt och ersatt lagen "slutet på lagen".

Detta med ha hängivenhet, eller nitälskan för Gud, men inte enligt "exakt kunskap" är en bra fråga att ställa sig idag vilken av alla tusentals religioner och grupper inom grupper inom grupperna inom de olika religionerna - vem av dem har mest "exakt kunskap om Gud", för många är väl hängivna Gud i sin tro, men det garanterar inte att de har tro enligt "exakt kunskap" eller "rätt förståelse" enligt Gud.

Paulus hade själv som "Saul från Tarsos" varit en motståndare mot Kristendomen, det berättas ju i Apostlagärningarna att Paulus förföljde de Kristna och var med och bevittnade när Stefanus blev dödad genom att bli stenad. Paulus trodde då han tjänade Gud på rätt sätt, men så visade sig den uppståndne Jesus i en övernaturlig syn och frågade varför Paulus förföljde honom. Därefter vände Paulus helt om och blev en lika nitisk Kristen som han hade varit nitisk jude dessförinnan.


11:5-6  5 Således har då också i den nuvarande tidsperioden en kvarleva trätt fram enligt ett utväljande på grund av oförtjänt omtanke. 6 Om det nu är genom oförtjänt omtanke, är det inte längre på grund av gärningar; annars visar sig den oförtjänta omtanken inte längre vara oförtjänt omtanke.

Paulus tar här bl.a. upp att Gud utvalt folk av nationerna enligt oförtjänt omtanke. Då de uppnått rättfärdighet genom tro på Jesus som Judarna inte uppnått som står vidare i vers 7: 7 Hur förhåller det sig då? Just det som Israel ivrigt söker har det inte uppnått, men de utvalda har uppnått det. De andra förhärdades;

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar