tisdag 16 juli 2013

Apostlagärningarna 27-28

Apostlagärningarna 27-28


27:1 27 När det nu var bestämt att vi skulle segla i väg till Italien, överlämnade man både Paulus och några andra fångar till en officer vid namn Julius från den kejserliga truppstyrkan.

Paulus överlämnas till officeren vid namn Julius och kapitel 27 tar upp resan mot Rom


27:41-44   41 Och när de stötte på ett rev, spolat av havet på ömse sidor, satte de skeppet på grund, och fören rände hårt på och satt orubbligt fast, men aktern började våldsamt brytas sönder. 42 Då fattade soldaterna beslutet att döda fångarna, så att ingen skulle kunna simma bort och komma undan. 43 Men officeren ville gärna föra Paulus välbehållen fram och hindrade dem i deras avsikt. Och han befallde att de som kunde simma skulle hoppa i vattnet och ta sig i land först, 44 och därefter de övriga, somliga på plankor och somliga på vrakdelar från båten. Och så gick det till att alla fördes välbehållna i land.

Ja, skeppet förliser och soldaterna får panik och vill döda fångarna för att ingen ska smita, men officeren hindrar dem och alla kommer i land säkert.


28:1-2  28 Och när vi hade blivit räddade, då fick vi veta att ön hette Malta. 2 Och folket där, som talade ett främmande språk, visade oss ovanlig människokärlek, för de gjorde upp eld och tog hjälpsamt emot oss alla på grund av regnet som föll och på grund av kölden.

Detta är häftigt att Paulus och de andra på Malta där de kommit iland visas "ovanlig människokärlek". Detta visar att det finns goda människor som man kan stöta på när man minst väntar det. Men de riktigt riktigt goda människorna växer inte på träd, och det är tydligt att dessa här på malta var "ovanligt goda" i hur de brydde sig och hjälpte till.


28:17, 23-24  17 Tre dagar senare kallade han emellertid samman dem som var judarnas främsta män. När de hade samlats, började han med att säga till dem: ”Män, bröder, fastän jag inte hade gjort något emot folket eller våra förfäders seder och bruk, överlämnades jag som fånge från Jerusalem i romarnas händer...23 De bestämde nu om en dag med honom, och de kom i ännu större antal till honom i hans tillfälliga bostad. Och han förklarade saken för dem genom att grundligt vittna om Guds kungarike och genom att tala övertygande med dem om Jesus, och han utgick då både från Moses lag och från profeterna, från morgonen ända till kvällen. 24 Och somliga började tro på det som sades; andra ville inte tro.

Så väl framme i Rom så kallar Paulus samman judarna. De träffas och Paulus vittnar grundligt om "Guds Kungarike". Jesus menade sig vara Guds kungarikes representant när han i evangelierna sade att "Guds kungarike är i er mitt". Så Paulus talade alltså övertygande om Jesus också och utgick från skrifterna/bibeln.

Sen sägs det att somlig började tro andra "ville inte" tro. Så är det väl även idag. En del blir övertygade andra inte. Ibland spelar det ingen roll vad någon säger till en annan för det tror som de vill och tycker som de vill.

Men det är viktigt att här lägga märke till att temat här var "Guds Kungarike", Paulus tog upp Jesus som central person i Guds kungarike och han grundande sitt predikande helt på Bibeln genom att hänvisa till "Mose Lag och profeterna".


28:25-28  25 Eftersom de nu var oense med varandra, skildes de åt, medan Paulus gjorde denna enda kommentar: ”Träffande talade den heliga anden genom profeten Jesaja till era förfäder 26 och sade: ’Gå till detta folk och säg: ”Med hörseln skall ni höra men alls inget förstå; och seende skall ni se men alls inget märka. 27 Detta folks hjärta har nämligen blivit oemottagligt, och med öronen har de hört utan att reagera, och sina ögon har de tillslutit; för att de aldrig skall se med sina ögon och höra med sina öron och förstå med hjärtat och vända om, så att jag skall kunna läka dem.”’ 28 Därför må det vara känt för er att detta, det medel varigenom Gud räddar, har sänts ut till nationerna; de skall helt visst lyssna till det.”

Detta är intressant att Paulus citerade från Jesaja där det profetiskt var förutsagt att judarna, dvs. Abrahams avkomma, inte skulle lyssna till det kristna budskapet om Jesus, det som också Paulus här vittnade om, men då judarna inte tog emot Jesus eller lyssnade till det kristna budskapet skulle det spridas vidare till icke-judar, dvs "nationerna".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar